Kalops

 

 

Man börjar se en trend. Söndagar är husmanskostdagar. Idag blev det kalops inspirerad av Tore Wretman men jag ville inte följa hans recept till punkt och pricka. Så här gjorde jag.

 

Knappt 1 kg grytbitar av älg

1 stor gul lök

1 stor morot

smör till stekning

1 buljongtärning

ca 4 dl vatten

några kryddpepparkorn

2 lagerblad

ca 2 msk vetemjöl

salt och svartpeppar

2 ansjovisar och lite ansjovisspad

 

Köttet putsades och skars i lagom stora bitar. Därefter bryntes köttet, löken och moroten. Jag la allt i en gryta tillsammans med buljongtärning, vatten och kryddor och så fick det stå och småputtra länge, minst 2 timmar skulle jag vilja påstå. Mot slutet gjorde jag en redning med mjöl och lite vatten som vispades i grytan. Därefter blandade jag i ett par hackade ansjovisar med lite spad och smakade av om det behövdes salt eller peppar innan servering. Potatis och inlagda rödbetor är självklara kompisar.

 

Det konstiga i Tores recept var att det inte var med någon buljong och inte heller något salt. Kanske är det så självklart att det inte behöver nämnas? Däremot fick jag tipset att blanda i bitar av ansjovis och det var nåt nytt. Men så gjorde man visst förr och det gav nog lite extra smak i grytan.

 

Övriga familjen tyckte det var välsmakande och åt med god aptit. Själv har jag alltid tyckt att kalops är lite sisådär, medelmåttig mat. Jag gillar bäst rödbetorna. Men den här gången var det ändå över medel. Antingen var det ansjovisen eller så var det moroten. 

 

(Det blev inte så många foton för jag hittade inte kameran under matlagningen.)