Eftersom man aldrig kan bli mätt på en soppa passade det ju utmärkt med en efterrätt. Ris à la Malta går precis som risgrynsgröt att äta året om. Julbordet har ingen ensamrätt på denna dessert. Jag vet att vi har haft vilda diskussioner på fikarasten på jobbet om vad som är ris à la Malta och vad som är apelsinris och hur det tillagas. Men så här gör i alla fall jag. Gårdagens gröt blandas med lättvispad grädde, socker och lite vaniljsocker. Svårt att ge några måttangivelser eftersom det beror på hur mycket gröt man har förstås. Till detta serveras en saftsås som görs genom att en starkt blandad hallonsaft får koka upp och reds med lite potatismjöl. För att festa till det hittade jag lite hallon i frysen som fick följa med. Var inte det vardagslyx så säg?
Bara så ni vet så har rätten ingenting med Malta att göra utan det kommer från danskans risalamande som skulle betyda ris med mandel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar